Magasinet – artiklar om fastighet, energi och bygg

Del 1 av 4. Effekt, flexibilitet, ö-drift och nätkoncession: verktygslådan för en ny serie om fastigheter och energisystem.

Del 2 av 4. Austerlands energigemenskap visar hur fastigheter kan dela solel utan eget elnät.

Del 3 av 4. Hur LKF:s EnergyNet låter 280 fastigheter dela egenproducerad el lokalt.

Del 4 av 4. Hudiksvall, Göteborg och Torslanda: fem svenska projekt där elbilar blir en del av energisystemet.

Vad skiljer Etal från EPpet, och vad innebär KTA och A0? Om BFS 2026:9 och skiftet i hur byggnaders energiprestanda beräknas och följs upp.

Ett samtal med BIM-konsulten Kristian Brangö om varför beställaren, inte konsulten, bör äga informationsstrukturen i ett BIM-projekt.

Ett byggprojekt tar slut, byggnaden gör det inte. Om PIM, AIM och varför informationsstrukturen avgör vad som går att använda efteråt.

Vad LIA faktiskt innebär, varför en bra period kan bli början på en anställning. Med tips för dig som student när du pitchar dig själv.

Vad kravet i BFS 2024:12 faktiskt betyder, dimensionerande mått och hur man läser en ritning med tillgänglighet i huvudet.

Skillnaden mellan att nå och att faktiskt kunna använda en byggnad, med ett konkret entré-exempel från BFS 2024:12.

Vad gäller när det brinner? Om BFS 2024:7, sprinklerundantaget och publika lokalers striktare krav på utrymningsplatser.

En europeisk undersökning visar att förtroendet för projektdata bara når 6,7 av 10, trots utbredd BIM- och AI-användning.

En introduktion till varför EPBD plötsligt känns som om det berör alla och vad som faktiskt förändrats.

Om varför befintliga byggnader är svårare att möta än nybyggnation och skiftet mot löpande uppföljning.

Om Smart Readiness Indicator, digitala loggböcker och varför rätt mått betyder mer än mer data.

Om en byggnads förmåga att anpassa sig till elnätet, varför måttet fortfarande är frivilligt och kopplingen till Sveriges nya energiklass A0.

Om den digitala byggnadsloggboken, renoveringspasset och varför kontinuerlig uppföljning slog ut engångsåtgärder.

Branschen behöver 12 000 nya medarbetare, men det största glappet finns inom AI, det område flest rankar som viktigast för framtiden.

Seriens avslutande del: anomalidetektion, prediktivt underhåll och varför förtroendet för AI vuxit snabbare än den faktiska användningen.

Boverket vill ersätta dagens klimatdeklaration med ett krav på livscykel-GWP, hela byggnadens livscykel inräknad, inte bara byggskedet.

Sedan 1 juli 2026 finns inget val längre. De nya byggreglerna är den största förändringen i svenska byggregler på över trettio år.