Övergångsåret är över: nu gäller bara de nya byggreglerna

Av Johan Ottosson · Interspacio · 3 augusti 2026

Sedan den 1 juli 2026 finns det inget val längre. De nya byggreglerna, som ersätter både BBR och EKS, är det enda som gäller för alla nya bygglov och anmälningar. Det år av valfrihet där byggherrar kunde välja gamla eller nya regelverket är slut.

Förändringen är den största i svenska byggregler på över trettio år och den handlar mindre om vad som krävs och mer om vem som ska bevisa det. De gamla detaljerade råden och hänvisningarna till standarder är i stort sett borttagna. Kvar är renodlade funktionskrav, alltså vad en byggnad ska klara av, inte hur den ska konstrueras för att klara det. Boverket pekar inte längre ut lösningen. Byggherren gör det och måste kunna visa att den håller.

Tidslinjen har varit utdragen med flit. Aktsamhetsföreskrifterna kom först, i januari 2025. I juli samma år trädde åtta nya grundförfattningar i kraft, med ett års övergångsperiod där båda regelverken gick att välja. Den perioden tog slut den 30 juni 2026. Sedan dess: bara de nya reglerna, med ett undantag. Energikraven ligger fortfarande kvar i gamla BBR, i väntan på en ny energiföreskrift som planeras träda i kraft i oktober samma år, i takt med EU:s energiprestandadirektiv.

Tidsplanen är utdragen men konkret. Byggnader över 1000 kvadratmeter ska redovisa hela livscykeln från januari 2028. Övriga nya byggnader följer från 2030, då även bindande gränsvärden för klimatpåverkan införs, det vill säga ett tak för hur mycket en byggnad får släppa ut för att alls godkännas.

De tydligaste förändringarna syns i vardagen, inte i juridiken. Kravet på soljus i bostäder är helt borttaget. Dagsljuskravet gäller nu bostaden som helhet istället för varje enskilt rum och behöver inte längre vara direkt dagsljus. Den fasta minimihöjden på 2,4 meter i bostäder är ersatt med ett krav på att höjden ska vara ”tillräcklig”, en bedömning snarare än ett mått. Brandskyddet fick en ny verksamhetsklass, Vk0, och skärpta krav för byggnader med brännbar stomme.

Det är precis den typen av förändring som gör branschen orolig. Över 500 remissvar kom in när Boverket skickade ut sitt första förslag och många var kritiska. Farhågan är att kommuner tolkar samma funktionskrav olika, vilket gör det svårare att standardisera lösningar mellan projekt. Verktyget för att undvika det är dokumentation. Fackmässighet, projektering och verifiering väger tyngre än tidigare, eftersom det inte längre finns en förvald lösning att luta sig mot.

Branschen har inte hunnit ikapp. En mätning från Svensk Byggtjänst i maj 2026 visade att en fjärdedel av aktörerna använt det nya regelverket i något projekt, upp från 13 procent i november. Samtidigt sjönk andelen som säger sig förstå reglerna väl, från 31 till 27 procent. Övergångsperioden är över och de nya reglerna har landat. Frågan är om förståelsen har gjort det.