Del 8: Klimatdeklarationen som försvinner

Interspacio · 29 juli 2026

Sedan 2022 har nya byggnader i Sverige behövt klimatdeklareras. En redovisning av utsläpp från byggskedet, från råvara till färdig stomme. Ett förhållandevis smalt mått, avgränsat till det som händer innan byggnaden ens tas i bruk.

Nu har Boverket lämnat ett förslag till regeringen som river upp den ordningen helt. Dagens klimatdeklaration ska upphöra. I dess ställe kommer ett nytt tekniskt egenskapskrav i plan- och bygglagen, med hela byggnadens livscykel inräknad. Inte bara produktion och uppförande, utan drift, underhåll och till sist rivning.

Skillnaden är inte kosmetisk. En byggnad som ser bra ut i dagens deklaration, tack vare låga utsläpp vid uppförandet, kan visa sig vara en sämre affär över femtio års drift. Livscykel-GWP, som måttet kallas, tvingar fram en annan typ av beslut redan på ritbordet. Vilket materialval betalar sig över tid, inte bara vid invigningen.

Tidsplanen är utdragen men konkret. Byggnader över 1000 kvadratmeter ska redovisa hela livscykeln från januari 2028. Övriga nya byggnader följer från 2030, då även bindande gränsvärden för klimatpåverkan införs, det vill säga ett tak för hur mycket en byggnad får släppa ut för att alls godkännas.

Fakta: Från A1–A5 till hela livscykeln

• Modulerna ändras inte. Systemet med A, B, C, D-moduler kommer från den europeiska standarden SS-EN 15978 och gäller som tidigare

• A1–A5 = byggskedet (råvara, transport, tillverkning, byggprocess). Det enda som krävs idag

• B1–B7 = användningsskedet (drift, underhåll, energianvändning under byggnadens livstid)

• C1–C4 = slutskedet (rivning, avfallshantering)

• D = nyttor och belastning utanför byggnadens egen livscykel, till exempel återvinning som gynnar andra system

• Vad som är nytt: från 2028/2030 blir det obligatoriskt att redovisa GWP-total separat för A1–A3, A4–A5, B1–B4, B6, C1–C4, D1 och D2. I praktiken hela livscykeln, inte bara byggskedet

• Dagens lag (klimatdeklaration enligt förordning 2021:789) dras tillbaka från april 2027 och ersätts av det nya kravet i plan- och bygglagen

Källa

Boverkets rapport 2026:16, Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan

Det är också värt att notera var kravet hamnar. Inte i en fristående klimatlag, utan i plan- och bygglagen självt. Klimatpåverkan blir en egenskap hos byggnaden på samma sätt som bärighet eller brandskydd. Något man inte kan välja bort, bara redovisa och förhålla sig till.

För den som redan följt EPBD-artiklarna här är det en logisk fortsättning. Direktivet satte ramarna. Det här är Sveriges sätt att fylla dem med faktiskt innehåll.