Gotland: så delas solel virtuellt

Av Johan Ottosson · Interspacio · 9 september 2026 · Del 2 av 4

Det behövs däremot inte alltid ett eget elnät för att dela lokal energi mellan fastigheter. På östra Gotland visar Austerlands energigemenskap ett annat sätt.

Initiativet går tillbaka till 2018, då Nygarn Utveckling AB började undersöka förutsättningarna för ett lokalt, andelsägt energisystem på Östergarnslandet. Med stöd från Energimyndigheten och EU:s Leader-program växte förstudien till Austerland Energi Ekonomisk Förening, som finansierar solcellsparken genom medlemsinsatser: 11 000 kronor per tecknad andel om 1 kW installerad effekt.

En solcellspark på 1,6 MW anslöts i maj 2025 och ingår i en modell för virtuell energidelning. Till skillnad från ett internt elnät byggt för ändamålet används här det befintliga elnätet rakt av, andelar av produktionen fördelas mellan deltagarna administrativt snarare än via en separat fysisk ledning.

Anläggningen ligger strategiskt placerad bara några hundra meter från Kräklingbo fördelningsstation, en del av Gotlands regionnät. Placeringen är medveten: den gör det möjligt att mäta energigemenskapens faktiska påverkan på elnätet med hög precision.

Wolfgang Brunner, som representerar föreningen, beskriver hur det fungerar i praktiken: medlemmarna blir inte självförsörjande, utan fortsätter köpa och sälja el via det lokala elbolaget Gotlands Energi. Skillnaden är att energigemenskapen förhandlar villkoren så att det blir fördelaktigt både för medlemmarna och för nätägaren.

Regionens energiaktörer följer projektet för att undersöka hur virtuell energidelning påverkar det lokala elsystemet. Bland annat studeras kapacitetsutnyttjande, spänningsnivåer, nätförluster och behovet av framtida nätutbyggnad, frågor som blir svar för hur virtuell energidelning kan skalas upp på andra håll i landet.

Energicentrum Gotland har parallellt utvecklat en ny kapacitetsbaserad elnätstariff, som testas i samma pilotområde. Med hjälp av en digital tvilling av nätet, byggd på verkliga mätdata, jämförs dagens drift med ett tänkt scenario där varje medlem i stället hade installerat egna, individuella solcellsanläggningar. Syftet är att isolera exakt vilken nytta själva energigemenskapen tillför, utöver att bara ha fler solceller i området.

Regelverket är dock inte optimerat för den här typen av lösning. Otydliga svenska regler gör att de ekonomiska incitamenten för virtuell delning i dag är lägre än i länder som exempelvis Österrike, enligt Energicentrum Gotland. Projektet ingår i Energipilot Gotland, finansierat av Energimyndigheten, och är tänkt att fungera som ett typexempel för fler socknar på Gotland och i förlängningen andra delar av landet.

Det är också den modell som den nya elmarknadslagen, som börjar gälla den 1 januari 2027, är byggd för att reglera: energidelning mellan fastigheter genom det allmänna nätet, utan att någon part behöver äga eller driva egen nätinfrastruktur.

Jämfört med ett internt elnät är tröskeln lägre. Ingen behöver ansöka om nätkoncession eller bygga om anslutningar, deltagarna behöver bara ett avtal om hur produktionen ska delas. Men det finns också en begränsning: eftersom elen faktiskt går via det ordinarie nätet snarare än en egen ledning, är virtuell delning beroende av att nätet har kapacitet att hantera flödet och av att prismodellerna för delningen faktiskt speglar den nytta som skapas.

Gotland visar alltså den enklaste vägen in i energidelning. Nästa del i den här serien tittar på motsatsen: ett projekt i Lund där LKF i stället bygger ett eget, fysiskt elnät.