Boverkets nya energiregler: från EPpet till Etal och större krav på styrning
Den 1 oktober 2026 ersätter Boverket primärenergitalet EPpet med energiprestandatalet Etal, i de nya föreskrifterna BFS 2026:9 och BFS 2026:10. Det är inte bara ett namnbyte. Viktningsfaktorerna är desamma som förut, men beräkningen och hanteringen av geografiska skillnader ändras i grunden, och energiprestanda kopplas hårdare till installationer, styrning och deklaration än tidigare.
Det som beslutats är egentligen två separata regelverk med olika mottagare. BFS 2026:9 riktar sig till byggprocessens aktörer, projektörer, byggherrar och kontrollanter, och får en övergångstid på ett år, till den 30 september 2027. Ändringarna i energideklarationen och certifieringen av energiexperter riktar sig istället till byggnadens ägare, köpare och säljare, och gäller utan övergångstid från den 1 oktober, med undantag för vissa offentligt ägda byggnader som får till den 1 juli 2028.
Den geografiska justeringsfaktorn Fgeo fanns redan i det gamla systemet, där den korrigerade uppvärmningsenergin innan EPpet räknades fram. I det nya systemet gör Fgeo tvärtom: den anpassar den högsta tillåtna energiprestandan efter var byggnaden ligger, i stället för att justera själva beräkningen. Klimatet flyttas alltså från uträkningen till kravnivån, en skillnad som förklarar varför Etal och EPpet inte går att jämföra rakt av, även om samma byggnad räknas på.
Faktaruta: EPpet och Etal
EPpet – primärenergital: Det tidigare måttet i BBR. Uppvärmningsenergin korrigerades med Fgeo och energibärarna viktades innan primärenergitalet beräknades.
Etal – energiprestandatal: Det nya måttet i BFS 2026:9. Fgeo används inte på samma sätt för att korrigera den beräknade energianvändningen utan för att anpassa kravnivån efter geografiskt läge.
Viktningsfaktorerna är inte nya. De är en del av både det tidigare och det nya systemet.
Kritiken mot detta är inte ny. Fastighetsägarnas chef för utveckling och hållbarhet, Rikard Silverfur, har uppgett att Boverket i liten utsträckning justerat sådant som branschen uppfattat som administrativt tungt, och att det är beklagligt att viktningsfaktorerna för el och fjärrvärme står fast.
För lokalbyggnader ersätts den gamla normaliseringen av kategoritypisk användning, KTA: fyra parametrar som innetemperatur, luftflöde, internlast och tappvarmvatten. Två kontorsbyggnader med olika verksamhet ska kunna jämföras på lika villkor, inte bedömas olika bara för att användningen tillfälligt ser olika ut.
Faktaruta: Vad händer med BEN?
BEN var aldrig en kravnivå, utan en metod. Den beskrev hur man skulle räkna bort brukarnas eget beteende, som varmvattenanvändning eller innetemperatur, så att en byggnad kunde bedömas rättvist oavsett vem som bodde eller arbetade där.
Från den 1 oktober 2026 finns ingen egen BEN-föreskrift kvar. Metoden byggs istället in i BFS 2026:9, som en del av samma regelverk som Etal.
För bostäder liknar det nya sättet BEN:s gamla modell. För lokaler ersätts BEN:s öppna modell av fasta KTA-värden per verksamhetstyp, se ovan.
Etal är inte det enda måttet. Nya byggnader får också krav på klimatskärmens samlade U-värde, Um, och ett separat krav på eleffektanvändning, Pel. Fossil förbränning på plats blir förbjuden, och solenergipotentialen ska beaktas, men det är inget krav på solceller på varje tak.
Styrning blir en egen kategori. Installationssystem ska klara att upptäcka fel och optimera drift, och för byggnader över 290 kW värme- eller kyleffekt, även redan uppförda, krävs styr- och reglersystem som kan övervaka, registrera och analysera energianvändningen. Det är första gången kraven sträcker sig bakåt, in i det befintliga beståndet, inte bara framåt mot nya projekt.
Faktaruta: Retroaktiva krav på laddinfrastruktur och cykelparkering
Från den 1 januari 2027 utökas kraven på laddinfrastruktur för elfordon och cykelparkeringsplatser till att omfatta fler redan uppförda lokalbyggnader, inte bara nyproduktion.
För vissa offentliga byggnader tillkommer ytterligare retroaktiva krav från den 1 januari 2033.
Nollutsläppsbyggnad blir en ny definition: hög energiprestanda, ingen fossil förbränning på plats, och förmåga att reagera på externa signaler när det är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Byggnader som klarar det kan få energiklass A0, kopplad till samma flexibilitetstänk som Smart Readiness Indicator.
Faktaruta: Vad är A0?
A0 = nollutsläppsbyggnad. För att omfattas krävs hög energiprestanda, ingen energianvändning från fossil förbränning på plats och möjlighet att reagera på externa signaler och anpassa energianvändningen när det är tekniskt möjligt och kostnadsmässigt rimligt.
A0 infördes i energiklassningen den 25 maj 2026. De nya energiföreskrifterna kopplar därefter klassen till definitionen av nollutsläppsbyggnad i BFS 2026:9.
Energideklarationen knyts till Etal och A0 från samma datum, med mer information om produktion, energianvändning och utsläpp. Nytt är också energirenoveringsplanen: en frivillig färdplan som visar kostnad och effekt för varje etapp, istället för bara en lista på möjliga åtgärder.
Energideklarationens sammanfattning görs om i grunden, inte bara i skala. Boverket beskriver den nya utformningen som ett aktivt verktyg som tydligare ska lyfta fram lönsamma energieffektiviseringsåtgärder, snarare än att bara redovisa ett nuläge. Samtidigt ändras föreskrifterna för certifiering av energiexperter (CEX), vilket påverkar kunskapskrav och arbetssätt för de experter som upprättar deklarationerna.
Övergångstiden är ett år: gamla energiregler gäller fortfarande för bygglov och anmälningar inlämnade före den 1 oktober 2027, men bara i sin helhet. Inget blandat regelverk är tillåtet. Energideklarationer har ingen motsvarande övergång, förutom för vissa offentliga byggnader som får till den 1 juli 2028.
Faktaruta: Viktiga datum
• 25 maj 2026 – Energiklass A0 införs.
• 1 juli 2026 – Flera ändringar på lag- och förordningsnivå kopplade till genomförandet av EPBD börjar gälla.
• 1 oktober 2026 – BFS 2026:9 och BFS 2026:10 börjar gälla.
• 1 januari 2027 – Utökade retroaktiva krav på laddinfrastruktur och cykelparkering börjar gälla för vissa redan uppförda lokalbyggnader.
• 1 oktober 2027 – Övergångsperioden för de äldre energihushållningsreglerna tar slut.
• 1 juli 2028 – Senaste datum för vissa offentligt ägda byggnader som tidigare inte omfattats av energideklarationskravet att ha en energideklaration.
• 1 januari 2033 – Ytterligare retroaktiva krav på laddinfrastruktur och cykelparkering tillkommer för vissa offentliga byggnader.
Det som förändras är alltså inte bara en formel. Etal knyter ihop projektering, styrning och deklaration på ett sätt EPpet aldrig gjorde, och för lokalbyggnader över 290 kW gäller de skärpta styrkraven redan från dag ett, oavsett när huset byggdes.