Energirenoveringsplanen: vad den ska innehålla och när kraven träffar lokalbyggnaden
Av Johan Ottosson · Interspacio · 3 november 2026 · Arbetsversion
Energirenoveringsplan är det svenska namnet på EU:s renoveringspass. Planen visar en byggnads väg mot nollutsläpp i etapper, med åtgärder, energibesparing och energiklass efter varje steg. Den här sidan reder ut vad direktivet säger att planen ska och får innehålla, hur Sverige har tagit in kraven i sina regler och hur MEPS-kraven för lokalbyggnader hänger ihop med planen.
Sidan är en arbetsversion som sammanställts inom ramen för min LIA och bygger på källorna längst ned. Det som inte är beslutat står som obeslutat.
Kort om energirenoveringsplanen
• Frivillig för byggnadsägaren i Sverige (Prop. 2025/26:159).
• Upprättas av en certifierad energiexpert efter besök på plats.
• Kan ersätta de åtgärdsrekommendationer som annars ingår i energideklarationen.
• Lämnas på Boverkets elektroniska formulär (BFS 2026:10).
• Innehållskraven kommer från bilaga VIII i direktiv (EU) 2024/1275.
Vad direktivet kräver: bilaga VIII
Bilaga VIII i direktiv (EU) 2024/1275 anger vad ett renoveringspass ska respektive får innehålla. Punkterna nedan följer bilagans svenska lydelse i den konsoliderade versionen från 2026-05-24, och kolumnen till vänster visar bilagans punktnummer. Bilagan beskriver kraven på EU-nivå. Hur de gäller i Sverige beskrivs längre ned.
Ska ingå (punkt 1)
1 a
Byggnadens nuvarande energiprestanda
Information om byggnadens nuvarande energiprestanda
1 b
Grafisk färdplan med etapperna
En eller flera grafiska framställningar av färdplanen och dess etapper för en stegvis totalrenovering
1 c
Nationella krav och datum
Information om relevanta nationella krav såsom minimikrav avseende byggnaders energiprestanda, minimistandarder för energiprestanda och regler i medlemsstaten om utfasning av fossila bränslen som används i byggnader för uppvärmning och kylning, inbegripet tillämpningsdatum
1 d
Varför etapperna kommer i just den ordningen
En kortfattad förklaring av etappernas optimala ordningsföljd
1 e
Information om varje etapp
1 e i
Etappens åtgärder och teknikalternativ
Namn på och beskrivning av de renoveringsåtgärder som ingår i etappen, inklusive relevanta alternativ för den teknik, de metoder och de material som ska användas
1 e ii
Energibesparing i kWh och procent
De uppskattade energibesparingarna i primär och slutlig energianvändning, uttryckta i kWh och i procentuell förbättring jämfört med energianvändningen före etappen
1 e iii
Minskade växthusgasutsläpp (drift)
Uppskattad minskning av driftsrelaterade växthusgasutsläpp
1 e iv
Besparing i kronor och vilka energipriser som använts
De beräknade besparingarna i form av minskade energikostnader, med tydlig angivelse av de uppskattade energikostnader som använts vid beräkningen
1 e v
Energiklass efter etappen
Den uppskattade energiklass i energicertifikatet som ska uppnås efter slutförandet av etappen
1 f
Fjärrvärme och fjärrkyla
Information om en potentiell anslutning till ett effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla
1 g
Förnybar energi: andel egen produktion och egenförbrukning
Andelen individuell eller kollektiv produktion och egenförbrukning av förnybar energi som beräknas uppnås efter renoveringen
1 h
Allmän information: cirkularitet, klimat, hälsa och komfort
Allmän information om tillgängliga alternativ för att förbättra byggprodukternas cirkularitet och minska deras växthusgasutsläpp under hela livscykeln samt fördelar i vidare bemärkelse avseende hälsa och komfort, kvaliteten på inomhusmiljön och byggnadens förbättrade klimatanpassningsförmåga
1 i
Finansiering
Information om tillgänglig finansiering och länkar till relevanta webbplatser med angivande av källorna till sådan finansiering
1 j
Teknisk rådgivning
Information om teknisk rådgivning och rådgivningstjänster, inklusive kontaktuppgifter och länkar till gemensamma kontaktpunkters webbplatser
Ska gälla för beräkningarna (punkt 3 och 4)
3
Utgå från energicertifikatet
När det gäller byggnadens status före renoveringsetapperna ska man i renoveringspasset i möjligaste mån beakta informationen i energicertifikatet
4
Samma standardförhållanden för alla beräkningar
Alla mått som används för att uppskatta effekten av etapperna ska baseras på en uppsättning standardförhållanden
Får ingå (punkt 2)
Valfritt enligt bilagan. Här finns bland annat kostnad, återbetalningstid och livslängd per etapp, vilket är det som en LCC-kalkyl bygger på.
2 a
Vägledande tidsplan
En vägledande tidsplan för etapperna
2 b i
Detaljerad teknikbeskrivning med för- och nackdelar och kostnader
En detaljerad beskrivning av den teknik, de metoder och de material som ska användas, deras för- och nackdelar samt kostnader
2 b ii
Energiprestanda mot minimikrav, nära-nollenergi och nollutsläpp efter etappen
Byggnadens energiprestanda jämfört med minimikraven avseende energiprestanda för byggnader som genomgår en större renovering samt kraven för nära-nollenergibyggnader och nollutsläppsbyggnader efter slutförandet av etappen samt energiprestandan för de byggnadselement som ersätts jämfört med minimikraven avseende energiprestanda för enskilda byggnadselement, om sådana finns
2 b iii
Beräknad kostnad för etappen
De beräknade kostnaderna för att genomföra etappen
2 b iv
Återbetalningstid, med och utan stöd
Den beräknade återbetalningsperioden för etappen, med och utan tillgängligt finansiellt stöd
2 b v
Hur lång tid etappen tar
Den tid som genomförandet av etappen beräknas ta
2 b vi
Livscykelutsläpp för material och utrustning
I förekommande fall, referensvärden för växthusgasutsläpp under hela livscykeln för material och utrustning och en länk till den relevanta webbsida där dessa finns
2 b vii
Livslängd och underhållskostnader
Åtgärdernas beräknade livslängd och beräknade underhållskostnader
2 c i
Vilka yrkeskategorier som behövs
de typiska yrkeskategorier som är nödvändiga eller rekommenderade för att genomföra energirenoveringar (arkitekter, rådgivare, entreprenörer, leverantörer, installatörer osv.) eller en webblänk till den eller de relevanta sidorna
2 c ii
Förteckning över lokala yrkesverksamma
en förteckning över relevanta arkitekter, rådgivare, entreprenörer, leverantörer eller installatörer i området, som endast får omfatta yrkesverksamma som uppfyller vissa villkor, t.ex. vad gäller högre kvalifikationer eller certifieringsmärkningar eller certifieringsvillkor, eller en webblänk till den eller de relevanta webbplatserna
2 c iii
Förutsättningar för lågtemperaturuppvärmning
de tekniska förutsättningar som krävs för ett optimalt införande av lågtemperaturuppvärmning
2 c iv
Smarthetsberedskap
hur renoveringsetapperna och de ytterligare åtgärderna kan förbättra en byggnads smarthetsberedskap
2 c v
Tekniska krav och säkerhetskrav
tekniska krav och säkerhetskrav för material och bygg- och anläggningsarbeten
2 c vi
Antaganden bakom beräkningarna
de underliggande antaganden som ligger till grund för beräkningarna eller en länk till den relevanta webbsida där dessa finns
2 d
Tillgång till digital version
Information om hur man får tillgång till en digital version av renoveringspasset
2 e
Tidigare större renoveringar och klimatskalsåtgärder
Alla större renoveringar av byggnaden eller byggnadsenheten, enligt artikel 8.1 och eventuell efterinstallering eller utbyte av ett byggnadselement som utgör en del av klimatskalet och som har en betydande inverkan på klimatskalets energiprestanda, enligt artikel 8.2, om sådan information finns tillgänglig för den expert som utfärdar renoveringspasset
2 f
Seismisk säkerhet
Information om seismisk säkerhet, om information som är relevant för byggnaden finns tillgänglig för experten
2 g
Bilaga på begäran av ägaren
På begäran och på grundval av information som tillhandahålls av den nuvarande byggnadsägaren, en bilaga innehållande ytterligare information, såsom utrymmenas anpassningsförmåga till föränderliga behov och eventuella planerade renoveringar
Hur Sverige har tagit in kraven
Förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader har ändrats genom SFS 2026:869, som gäller från 1 oktober 2026. Ändringen reglerar bland annat vad en energirenoveringsplan ska innehålla (8 a §). Boverkets föreskrifter BFS 2026:10 anger att planen lämnas på Boverkets elektroniska formulär. Enligt propositionen 2025/26:159 är planen frivillig, den upprättas av en expert efter besök på plats och den kan ersätta åtgärdsrekommendationerna i energideklarationen.
När åtgärdsförslag inte kan lämnas
I formuläret i Gripen finns åtta orsaker att ange när åtgärdsförslag för att förbättra energiprestandatalet inte kan lämnas:
1. Det skulle strida mot kravet på varsamhet.
2. Det skulle strida mot förbudet mot förvanskning.
3. Byggnadens energihushållning eller värmeisolering skulle bara bli försumbart bättre.
4. Kostnaden skulle vara oskäligt hög i förhållande till den förväntade nyttan.
5. Det finns tekniska skäl.
6. Ett annat utformningskrav eller tekniskt egenskapskrav skulle inte kunna tillgodoses på en godtagbar nivå.
7. Byggnadens kulturvärden skulle inte kunna tillvaratas.
8. Det skulle strida mot annan föreskrift.
Orsakerna gäller åtgärdsförslagen i planen. De är inte ett bekräftat undantag från MEPS-kraven.
MEPS: när kraven träffar lokalbyggnaden
Enligt direktivet (artikel 9) ska de 16 procent sämst presterande lokalbyggnaderna vara åtgärdade till 2030 och de 26 procent sämst presterande till 2033. Boverkets underlag till den nationella byggnadsrenoveringsplanen (rapport 2026:28) kopplar kraven till de energiklasser som gäller sedan 1 oktober 2026. Boverket uppskattar att omkring 31 000 lokalbyggnader berörs fram till 2033.
2030
Klass G
EU-krav: 16 % sämst. Klass G enligt Boverkets underlag.
2033
Klass F
EU-krav: 26 % sämst. Klass F enligt Boverkets underlag.
2040
Klass E
Förslag från Boverket.
2050
Klass D
Förslag från Boverket.
Direktivet tillåter att vissa byggnadskategorier undantas, till exempel byggnader för andakt och tillfälliga byggnader. Individuella undantag ska bygga på tydliga och strikta kriterier.
BeBo: vad som redan finns för bostadsrättsföreningar
BeBo har tagit fram vägledningen Krav vid upprättande av energirenoveringsplaner för bostadsrättsföreningar (BeBo-rapport 2025:02, version 1.0). Den utgår från bilaga VIII och bygger planen på en energikartläggning, en underhållsplan med energiåtgärder och en livscykelkostnadskalkyl (LCC) i stället för enbart återbetalningstid. Vägledningen är skriven för bostadsrättsföreningar. Vad som behöver anpassas för lokalbyggnader är en del av det här arbetet.
Obeslutat eller inte klarlagt
• Påföljder om en byggnad inte åtgärdas: SKR beskriver frågan som öppen (PM, februari 2026).
• Hur individuella undantag från MEPS-kraven ska bedömas i Sverige: inte klarlagt i de källor som använts här.
• Det finns ingen fastställd svensk mall för hur en energirenoveringsplan för en lokalbyggnad ska se ut.
Färdplan: vart fastigheten måste ta vägen till 2050
Lägsta tillåtna energiklass för lokalbyggnader stiger i trappsteg. Välj fastighetens klass idag och planerade åtgärder, så visas när fastigheten hamnar under nivån. Fastigheten är ett påhittat exempel, och allt som rör påföljder är markerat som spaning.